Idag är det 101 dagar sedan jag gjorde min gastric bypass operation och jag mår så mycket bättre nu. Inte bara fysiskt utan även psykiskt. Det har hjälpt mig till ett bättre mående även om jag fortfarande har svårigheter i vardagen rent psykiskt. Jag har alltid haft små delmål på 5 kg för att jag själv ska känna mig nöjd. I morse ställde jag mig på vågen och sedan jag gjorde denna underbara operation så har jag gått ner 26,9 kg          

Det betyder att jag har bara 1,1 kg kvar att gå ner till mitt största mål på länge. Motivationen ökar för varje dag som går, men känner fortfarande inte av att jag är hungrig. Men samtidigt så är ju det en del av att göra detta. Nu har jag börjat äta lite bättre, eller oftare, lite mer som man ska göra eter ett sånt här ingrepp.

Det är fortfarande många kilon kvar till drömvikten, den är bara en dröm fortfarande. Men skulle jag gå ner 25-35 kg till så är jag mer än nöjd med det. För mig spelar det inte längre så stor roll vad siffrorna på vågen säger längre utan det som har blivit det allra viktigaste är att jag ska känna mig nöjd och bekväm med den kropp jag har   

Roligast är ändå när jag upptäckte att jag var tvungen att köpa nya byxor för jag fick dra upp dom hela tiden. Blev inte bara 1 storlek mindre, utan 2 och den känslan är svår att beskriva. I övrigt sitter tröjor och linnen mycket bättre nu än innan så klart, men vissa av dom börjar se alldeses för stora ut. Till våren blir det en stor shoppingrunda, ser fram emot det. Då ska jag även klippa mig kort har jag bestämt, jag klippte mig nu innan nyår, men inte mycket. Har fortfarande axellångt hår. Nåt mer som blivit större är skorna, det känns jättekonstigt nu när jag har dom på mig, så det blir nya skor också. Kommer bli en helt annan person på alla sätt. Ska bli spännande!

Frukt, grönsaker och hårt bröd kan jag nästan leva på känns det som. Finns inget som är godare än det. Viss mat har jag svårt för, som ris och vanlig spagetti. Men nu har jag en matsedel som jag ska följa och så ska jag försöka bli bättre på att träna här hemma, jag har ju en crosstrainer som jag använder men inte alls tillräckligt. Jag saknar att vara ute och gå, men det är så kallt ute och tråkigt väder. Är det inte mörkt dygnet runt så regnar det, snöar eller är storm.

Men allt känns bra och det är ovant men underbart. Jag skäms inte längre när jag ska visa mig ute bland folk, det är roligare (och lättare), att prova kläder i butikerna och bara den känslan av att veta att jag har gått ner nästan hälften av det jag vill, på bara 101 dagar   

VILL HA MAT

Nu har jag levt på flytande kost i en vecka, har en vecka kvar.

Sen ska jag börja äta puré och det ser jag fram emot.

Helt galet att man kan längta efter sån mat, självklart vill jag ha riktig mat hellre,

men puré låter jättegott för mig.

Så nu ska jag göra allt för att få tiden att gå en vecka till och så ska jag även ta bort stygnen

nästa vecka.

Idag är jag hungrig, sugen på allt. Även sånt som jag inte var förtjust i innan operation som chips, kokt potatis, kokt fisk....

Bara en vecka kvar så får jag äta puré i två veckor innan det är dags för mat på riktigt.

Undrar vad jag ska göra som första rätt, det kommer att vara något som är snällt mot magen vet jag, men finns ju ganska mycket som är det

FULLT UPP

Nu har det varit mycket senaste veckan   

Operation tisdag 4 oktober, åkte hem dagen efter.

Väl hemma så fick jag jättebra hjälp av bästa killen   

På torsdagen märkte vi att katten inte hade kissat något. Så det slutade med att jag ringde till Bagarmossen Djurklinik och det var bara att åka in med katten. Akut, eller som dom sa; Omedelbums.

Väl där kände dom att blåsan var stor och hård så det blev inskrivning för honom. Fick hämta hem honom dagen efter, men senare samma dag var vi tillbaka för nästa inskrivning.

Han stannade lika länge/kort den här gången, jag hämtade honom nu i lördags. Han är en helt annan katt än senaste dagarna. Nu är han som vanligt och det är väldigt skönt, blir ju lite orolig eftersom han är ändå 10 år.....

Så idag är första dagen på en vecka som jag bara kan ta det lugnt känns det som.

Längtar tills jag får äta mat igen, eller bara tills jag får äta puré. Nu är det 2:a veckan med flytande kost och det går bra men det är ju inte roligt. Jag har till och med skrivit upp en massa olika maträtter så ska jag göra ett matschema för varje vecka och bli bättre på att planera. Fram tills nu har det varit mat som går snabbt att laga, men nu ska det bli roligt att fixa mat. Har annars aldrig tyckt om att laga mat.

UTVILAD =)

Äntligen har jag lyckats sova en hel natt utan att vakna en enda gång!

Somnade tidigt igår, tror klockan var 22 eller nåt sånt. Somnade fort och vaknade i morse 07:45. Helt perfekt!!

Så nu sitter jag här, har städat hemma, väntar på att tvättmaskinen ska stanna så jag kan starta nästa maskin. VIL

Väntar med promenaden tills senare idag/kväll så har jag sällskap av världens bästa kille.

Igår gick jag 105 min, 437 cal, 6,2 km. Jag känner mig jättestolt över mig själv eftersom jag aldrig gått så långa promenader. Jag ville inte gå hem heller utan jag ville fortsätta med det var så mörkt och kallt ute.

Hemma håller jag på med en motivationstavla, (eller vad jag ska kalla det), jag har en ful gammal anslagstavla som jag på något sätt ska fixa till och sätta upp motiverande citat och liknande. Bilder kommer lite senare när jag har lite fler ideer om hur det ska vara.

Nu räknar jag ner dagarna, ser fram emot att få operation. Problemet är att jag är så jäkla godissugen just nu, vill ha allt lösgodis, chips, ostbågar, jordnötsringar.... Men för mig är operationen värt så mycket mer så det är lätt att hålla sig ifrån allt sånt.

Undrar hur mycket man går ner i vikt bara första månaden.....

BLÄ-DAG

Liten varning för detta inlägg om man är känslig mot illamående

men var tvungen att skriva av mig

Idag har varit en hemsk dag!

Jag sov totalt 3 timmar i natt, dock inte i sträck. Så hade jag ställt klockan på ringning kl 07:45 för att vara uppe till 08:00 och äta frukost. Satt igår kväll och gjorde ett mat och aktivitets-schema. Kändes lite som Skalmans mat & sov klocka :)

Men ändå var jag pigg och mådde bra när jag gick upp. Matade katten och så tog jag min frukost, en shake från Modifast. Nu går jag på flytande kost sedan 4 dagar tillbaka, har min operation om 18 dagar!!!!

Men i alla fall, jag fortsatte hemma och startade en maskin tvätt och sedan städade jag undan lite och tömde diskmaskin. Allt började när jag stod ute och skulle hänga tvätten på tork, jag blev så illamående, något som jag aldrig blir. Blev så illa att jag var tvungen att lämna de blöta kläderna i korgen och lägga mig i soffan. Strax därefter fick jag halsbränna och tog en tablett mot det. Efter det tog det inte lång tid, då blev det akut in i badrummet och spydde. Jag mådde fortfarande väldigt illa så jag tog en wc-spray efter varje spolning eftersom jag skulle säkert stå där ett tag :(

Men sen, när jag fått ut allt, då mådde jag genast bra igen. Åkte iväg med min mamma till ett centrum, men så fort jag stod upp så mådde jag illa. Idag åt jag faktiskt en kycklingsallad i centrumet eftersom jag inte fått behålla något.

Illamåendet gick över efter jag ätit, tills jag reste mig upp. Då började det igen. Så det var bara att åka hem igen, jag vågade ju inte vara kvar där och kanske behöva få upp salladen också.

Väl hemma, illamående, ligger i soffan, försöker tänka på annat....

Inte så lätt när man skriver om  det ;)

Men jag tror att mitt plötsliga illamående beror på den totala koständringen från en dag till en annan men också för att jag från att inte alls ha rört på mig mer än nödvändigt nu har varit ute 1 timme/promenad....

VERKLIGHETEN OCH DRÖMMEN

När jag var yngre så var det full fart som gällde, jag spelade fotboll (mittfältare), gick på ridskola och dansade. När jag var hemma tyckte jag om att cykla, vara i trapetsen på vår tomt och att vara på klätterställningar. När jag var 6 år började jag spela fotboll och gå på ridskola och fortsatte med båda dessa aktiviteter i 8 år. Dansen har jag inte så mycket minne av, jag slutade mycket tidigare med den.

Även efter jag slutat med dessa aktiviteter var jag som jag själv anser det, "normalviktig". Varken smal eller överviktig. När jag började jobba på McDonald´s ändrades det såklart för då åt man den maten varje dag man jobbade. Men som jag minns det så gick jag ner i vikt igen direkt när jag slutat där.

MEN när jag varit tillsammans med X i två år och allt hade hänt såg jag mat som min enda tröst och sällskap. Jag vågade inte prata med någon och berätta vad som hade hänt, så jag började tröstäta och hetsäta.

Detta pågick i fem års tid och jag visste att jag gick upp i vikt mycket och snabbt, men jag tänkte inte på det. Jag brydde mig helt enkelt inte. Det enda som fick mig att må bra, var att äta. Då var jag lycklig, avslappnad och mådde bra.

I början på 2015 fick jag en medicin som var mot sömnproblem och depression. Biverkningen på denna medicin var ökad aptit och därmed viktuppgång. Det var inget jag ens då brydde mig om eftersom jag mådde så dåligt psykiskt. Jag ville bara få sova och det skulle jag få göra med denna medicin. Men när jag ätit den i ca 2 månader började jag må bättre så då valde jag att prata med läkaren på vårdcentralen och vi bytte ut den till en annan "snällare" medicin.  

Men eftersom jag innan hade ätit så mycket, så fortsatte jag med det helt automatiskt. Det var plötsligt jag insåg att under dessa 2 månader, så hade jag gått up nästan 20 kg.

Jag mådde sämre psykiskt efter den upptäckten och återgick då till gamla vanor. Tröstäta....

I slutet på 2015 pratade jag med samma läkare och sa att jag ville göra en gastric bypass operation eftersom jag kände att jag hade alldeles för mycket vikt att förlora och inte skulle klara det själv även om jag skulle ändra kost och börja träna. Sen var det också det att jag ville ha den hjälpen så jag kunde få börja om från början. Bort med allt gammalt som jag ansåg att han hade gjort mot mig och få en ny början, ett nytt liv.

Vi väntade till Mars 2016 med att skicka in remissen till Ersta sjukhus och därifrån gick det fort. Jag fick tid för gruppmöte och prata med kirurgen i Juni och nu har jag fått min operationstid.

Med endast 3 veckor kvar till operation valde jag att bara äta flytande. Annars ska man göra det två veckor innan, men jag kände att jag ville gå ner så mycket som möjligt innan operation.
Jag har även börjat promenera hemma i området, eftermiddag och kväll för att minska chansen att träffa på någon jag känner. Så nu lever jag på shake och soppa från Modifast och frukosten består av en kopp te. Jag dricker väldigt mycket vatten också och har på två dagar gått ner 2,6 kg. Jag vet att det bara är vätska, men känns så roligt. Äntligen har jag nåt att se fram emot.